I hope you feel the way I do

Ojoj, jag är seg. Kan bero på att jag typ inte sover nånting, jag drömmer sjukt konstiga saker och vaknar hela tiden och tror att det är på riktigt. Beskumligt (Andreas har alltid nya ord på G). Men så kan det vara ibland.
Any way, igår var vi på 110-årsfest! Fyra stycken från kinesen Andreas familj fyller år i maj, så då blev det väl behändigt att slå ihop allt till en enda stor fest. Trevligt var det! Jag gillar att jag blir alldeles rörd när folk håller tal till andra, hur blir det då om nån ska hålla tal till mig? Då lär ju tårarna rinna nonstop x] Men som sagt, det var trevligt och så. Tråkigt dock att kinesen åker tillbaka till Kinaland på tisdag, man han som inte träffa honom så mycket. Men juli är ju inte så långt borta (...), då är han hemkommen igen.
Idag vet jag inte riktigt vad jag ska ha för mig, päronen ska till Umeå och syskonen är hos farmor och farfar. Jag och Emma skulle ev. hitta på nåt, men jag vet inte hur det blir med det. Men ikväll blir det nog middag hos farmorn och farfarn i alla fall, så slipper jag laga mat själv xD Och så vill dom, som dom uttryckte sig "gärna träffa sitt äldsta barnbarn lite ibland också".
Annars tycker jag att det är dags för Viktor att komma hem nu, puss!
Tjarååå