advent

Igår var det ju första advent och vi plockade fram ljusstakar, adventsstjärnor och diverse julmys. Jag blir aldrig blasé på sånt. Varje år när julsakerna kommer fram blir jag lika glad och julmysig inuti. Sen att det är regnar och inte är minsta antydan till snö ute är ju dumt.
Idag började jag spela in lite till mitt PA. Det känns bra att det faktiskt är igång nu.
Och så har jag skrivit hemprov. Psykologi B, vad jag inte tycker om dig just nu. Sitter fast på kognitiva perspektivet och vet verkligen inte vad jag ska skriva. Stress och prestationsångest är mina polare just nu. Och mensvärk.

le week-end

Bloggas ska det visst göras också. Och klockan är efter tolv igen, så det kommer stå måndag fast det typ är söndag. Estetdagen i fredags slutade i alla fall trevligt, middag med alla skolans esteter i aulan. Trevlans indeed! Och grattis Jessica till körkortet! Efter estetmiddagen åkte vi hem till mig och fixade och donade lite innan det kom flera folk och festade järnet. Eller ja, järnet och järnet. Men det var också väldigt trevligt! Det är såna dagar och kvällar som jag undrar vad man ska göra om några månader när studenten nalkas och man snart inte får träffa de här människorna varje dag längre. Men så behöver vi inte tänka än! Galen kväll som vanligt, och jag gillare! Pussar och hjärtan!

Igår var jag seg. Jätteseg. Kollade på Hitta Nemo. Kollade på Shrek. Gjorde en stresshanteringsövning (ja minsann, nu ska jag och Annika lära oss att hantera stress och bli ascoola och lugna och samlade. Ingår i psykologi B. Jag hoppas att det funkar). Försökte plugga lite annan psykologi. Gav upp plugget. Pratade med bästa Agnes på telefon. Kollade på Eragon. Tvärslocknade.

Idag var jag först en duktig människa och följde med på adventsgudstjänst, tro det eller ej. Kom hem därifrån runt två och har totalt skrivit hemprov i psykologi i 4,5 timme idag, kanske mer. Är ändå inte klar. Typ det enda som rör sig i min hjärna just nu är psykologitermer. Tack världen för Counting Crows och kaffe!

Avslutade kvällen med julmust och Troja. Det är en lång film. Nu är jag trött och ska sova säng snart.

Jag har så fina vänner. Kolla bara vad snygga dom är!

partäj

Idag har vi estetdag på skolan. Det känns mest bara onödigt och så. Tycker jag. Men vi slapp undan idrotten den här veckan tack vare estetdagen, så nånting positivt var det ju i alla fall med det. Och imorse lyssnade vi på ett bra föredrag. Det var ju också.. bra. Såklart.
Hur som helst. Jag är tröttare än trött, och ikväll ska vi festa järnet. Hur det ska gå vet jag inte. Det går nog bra. Att festa trots att jag är tröttare än trött alltså.
Kanske borde börja sova på nätterna?
Kanske?
Jag är pepp ändå!

no big differences these days

Melankolin hälsar på titt som tätt. Men jag antar att det är så i novemer. November är inte en jättebra månad.
Nu är det jobbsökning och skolarbete och teater och träning och försök att hinna med att vara social med trevliga människor som gäller. Jag behöver ett julelov.
Jag tycker inte om att skriva CV. Eller, jag tycker inte om att skriva den dära smöriga delen i CV:t. När man ska skriva om hur bra och trevlig man är. Folk går ju knappast på det, och ändå måste det vara med.
Jag tycker om att fika med trevliga människor. Idag fikade jag med Thomas och Dario efter skolan, och sen kom Ania och gjorde oss sällskap ett tag också. Det var trevligt. Nu är min arm fullklottrad med 3-i-rad som Dario och Thomas fick för sig att dom ville spela men vi hade brist på papper. Det står också KNÖLVAL med stora bokstäver, men det fick jag ingen vidare förklaring till.
Jag får lite ont i magen när jag tänker på skolarbete och att det här är sista året på gymnasiet och det är nu det gäller och betyg och hejhopp. Så jag vill inte tänka på det. Men det är ganska svårt.
Fast nu borde jag skriva klart mitt CV.

Migrationsverket menade jag i förra inlägget. Såklart!

and we got stories how we slept with all the movie stars

Det här med att blogga efter klockan tolv funkar inte. Nu kommer det ju stå att det är måndag, fast för mig är det söndag.

Söndagen har varit som.. en söndag. Vi fikade hos mormor och morfar, var på en manifestation för några irakiska flyktingar och annars har jag bara varit hemma. Grått väder, as usual. Jag gillar inte november.
Men manifestation var det ja. Jag blir arg. Det var en man som berättade att de hade tagit hans butik, att alla hans släktingar hade flytt från Irak och att han inte hade nånting att återvända till och riskerade att bli dödad om han åkte tillbaka. Och vad säger immigrationsverket? "Men de har ju redan tagit din butik, de har tagit det de vill ha, du behöver inte oroa dig längre!" Men asbra då immigrationsverket! ASBRA! (jag är dock inte helt hundra på att det var just de som hade sagt så, har för mig det, men nån smart person som bestämmer för mycket var det i alla fall. Idioter). Så nu är jag en arg tjej och funderar på att ta mig ett allvarligt snack med nån politiker som bestämmer över sånt här. De kanske skulle prova bo där själva ett tag och se hur lite det är att oroa sig för.

Nu har jag i alla fall allra bästa och mest fantastiska Counting Crows i högtalarna. Det är konstigt, de har varit mitt favoritband nummer 1 sen åttan-nian nånting, och ändå blir jag fortfarande lika fascinerad av hur bra de är. Det är väl i och för sig beviset för att de faktiskt är fantastiska.

lördaaaaag (fast det kommer stå söndag här ovanför eftersom klockan är efter tolv..)

Igår såg jag New Moon med Annika, Emma, Jessica och Sofia. Den var faktiskt riktigt bra. Bättre än boken i alla fall. Och ja, jag tänker vara som alla andra och tycka att han som spelar Jacob har en av dom snyggaste överkropparna jag nånsin sett. Så. Nu är det sagt. Trevligt var det i alla fall!
Idag har det inte hänt nånting. Jag har varit hemma hela dagen, sett Gilbert Grape (det är en fin film) och ätit fisksoppa och stickat och sett på Stolthet och fördom och varit arg. Och så.
Nu sjunger bästa Tingsek ur mina högtalare och jag funderar på hur länge jag ska behöva vara vaken för att bli trött med tanke på att jag vaknade idag av att Hanna kom in i mitt rum och sa "Ehm, klockan är halv ett, ska inte du kliva upp snart?" Jahaja, tänkte jag då och klev upp (efter ett tag).
Jag kan väl roa mig med lite Anders och Måns och kanske Mammas Nya Kille.
Fundera över mitt PA borde jag också göra, och skriva PA-bok.
Jag har ju massor att göra!
Ojoj.

slow down everyone, you're moving to fast

I tisdags botades min ledsamhet av att lyssna på den vackraste låten i hela världen (Fix you såklart) och nu botas min melankoli av Jack Johnson. Eller, botas och botas. Matchar snarare. Jack Johnsson passar så bra till min melankoli. Jack Johnson är fantastisk.
Jag är melankolisk hela tiden. Eller manodepressiv (alltså, jag skämtade). Först är jag helt hysteriskt glad och dansar balett för alla som vill se (fast det är ingen som vill se egentligen men dom får så lov eftersom jag helt enkelt ställer mig framför folk och gör svanhopp och piruetter så mycket jag orkar. Kära klassisar, jag vet att ni gillar det) och sen kommer ledsamheten. Idag tänker jag skylla på både sömnbrist och hormoner. Och kaffebrist. Jag har inte druckit kaffe på flera dagar.
Annars är läget helt okej nu. Det känns bra.

ledsamhet

Jag är så trött att jag är gråtfärdig. Alltså, sådär trött så att man verkligen känner hur ledsamt allt är och man kan börja gråta för minsta lilla. Jag har hoppat runt i skolan hela dagen och dansat balett och spridit glääädje (eh, jag har i alla fall varit glad..) men nu känner jag mig ledsam. Inte ledsam så jag tänker att ÅÅÅÅÅH VAD JOBBIGT ALLTING ÄÄÄÄR OCH PISS OCH SKIT OCH ELÄNDEEEEE för så är det inte, utan bara ledsam. Hela jag. Och kanske lite arg. Ja.
I blame the sömnbrist. Men inte går jag och lägger mig i tid. Nä.

men bara om min älskade väntar

Nationalteatern i högtalarna. Jag funderar (som vanligt). Jag blir aldrig nöjd. Oftast är mitt problem att jag inte vet riktigt vad jag vill ha. Nu vet jag precis vad jag vill ha men jag är ändå inte nöjd.
Vill ha och vill ha och vill ha. Alltså.
Och nöjd. Vadå nöjd? Vadå nöjd? Och vadå lycklig?

Nu har jag en dundrande huvudvärk. Borde sova säng.
Men jag kommer nog bara fortsätta fundera. På vad jag vill ha. Som jag vet att jag vill ha.

studsmadrass

Igår blev jag vaccinerad från svinis. Ja. Jag tog vaccinet. Så efter en nästansvimning och ett "Du är alldeles vit i ansiktet. Eller grön. Du ser ut som Frodo när han har blivit stucken av spindeln!" reste jag mig och kände hur min arm mer eller mindre försvann. Sen gjorde det ont. Det gör det fortfarande. Men vaccinerad blev jag.
Idag har jag kört bil med min mer eller mindre ickefungerande högerarm. Det var intressant att växla, men det gick. Hade en mycket trevligt fikastund med mina mycket trevliga och mycket omtyckta vänner Thomas, Dario och Emma på Barista och sen åkte jag och Emma till henne och kekade tacos och kollade på film (alltså, jag vet att kekade egentligen stavas med ä, jag är inte helt bakom, men det blir roligare såhär). Nu sitter jag och lyssnar på Mammas Nya Kille och stickar vidare på min halsduk. Det går framåt. Här och var saknas det kanske nån maska, men så kan det ju bli.
Det regnar ute. Förut var det snö och ganska fint, sen regnade det bort. Ack, november. Bleh.

vi ska spela svåra

Idag har det varit kallt och jag har börjat använda vinterjacka och vi har eldat och jag har, tro det eller ej, börjat sticka på en halsduk och det är snö ute och just nu känns det mesta liksom helt okej. Plus att jag var bäst på idrotten idag och klättrade högst upp på den högsta klätterväggen! Men har man bra folk som står och skriker "Ja, och så vänster nu, foten till vänster, DÄR, nästan uppe, det går braaaa!!" så blir det som lite lättare (vad klyschig jag är, men ibland tycker jag så väldigt mycket om min klass).
Läget känns okej just nu. Dels för att jag har hittat nånting trevligt att tänka på, och för att läget helt enkelt är okej. Det känns som att läget är okej för dom flesta just nu. Folk bara flyter på och är avslappnade. Känns det som. Helt okej.
Som Emil Jensen sjunger (nej, jag får inte nog av hans musik just nu), det blir vår igen, sen blir det höst igen, sen blir det vår igen. Fast man tror inte det. I augusti trodde jag inte att jag nånsin skulle ta mig upp igen. Men det gjorde jag visst (klyschorna haglar, jag vet. Stavas det sådär förresten?)

typ snö och sånt

Idag har det snöat och vi har burit ved. Jag började tycka synd om veden som först måste bo ute i ett kallt knapptskjulhus och sen brinna upp.
Idag är det ett år sen förresten. Det känns väldigt konstigt. Därav släktmiddag och sånt på Alnö. Jag gillar den släkten.

Igår fick vi se Emil Jensen. Han var väldigt bra och sa smarta saker och spelade och sjöng fina låtar och sa mer bra saker. Allvarligt på ett bra sätt och skämtsamt på ett bra sätt utan att direkt gå över gränsen nån gång. Det är bra, för oftast går folk bara över gränsen när dom försöker vara roliga. Men så var det icke i detta fall!
Idag har jag varit löjligt trött. Jag ville inte gå och lägga mig igår, och när jag väl gjorde det så kunde jag inte sova, så imorse när klockan ringde ville jag verkligen, verkligen inte kliva upp. Men det gjorde jag. Träffade Annika på stan och så åkte vi till Mittuniversitetet och lyssnade på en föreläsning innan vi åkte till skolan och hade workshop med klassen och Emil Jensen. Han sa mer bra saker och jag fick en fin autograf där det står "Till Emma, Emil Jensen" med ett litet hjärta så nu är jag coolast i stan osv. Näh, men han är bra och så.
Som sagt har jag varit löjligt trött idag så nu borde jag ju vara smart tjej och gå och lägga mig i hyfsad tid i alla fall. Tror faktiskt jag ska göra det. Ensemble hela dagen imorrn, chillchill!

(Alltså när jag säger att Emil Jensen är bra och så så menar jag att han är fantastisk. Lyssna ffs!)

under the iron sea

Varför blev jag en sån där ältare? Det gör att jag
har väldigt svårt att lägga saker bakom mig
överanalyserar allt
funderar för mycket
förstorar upp saker
ältar (nähä?)
osv osv osv
Ibland är det kanske bra att vara en ältare. Men man blir lite less på det i längden. Man borde vara nåt slags mellanting, en lägga-bakom-sig-ältare, som analyserar och tänker över lagom mycket.
Jag är inte lagom.

Jag håller på att få ett bryt på projektplanen som ska in på onsdag också. Jag vet inte vad jag ska skrivaaa pallar inteeeee! Det är massor i skolan igen och jag orkar inte.
Men ikväll ska vi se Emil Jensen.
Det är bra.

tills allt sjunger din melodi

Är ganska nyss hemkommen från Annikas 19-årsfirande. Träffade Emma, Dario och Sofia på stan och inhandlade present, satt på Barista och väntade på Jonas och vandrade till RFSL där fördrinken skulle fördrinkas. Thomas och Therese anslöt (det var också lite folk på RFSL redan). Vi strosade ner till Biteline, kekade tacos och pratade om fåniga saker, tog fula kort och pratade om mer fåniga saker innan vi strosade tillbaka till RFSL (fast födelsedagsobjektet åkte iväg med sin pojkvän och deltog inte i det fortsatta firandet). Vi andra (förutom Dario, Jonas och Sofia) dansade runt till schlagerlåtar i några timmar innan jag och Emma sprang till bussen. Trevlig kväll har det varit i alla fall!
Nu har jag bästa Emil Jensen i högtalarna. På måndag ska våran klass få se honom. Det gillas!
Det har mest bara varit Emil Jensen i högtalarna senaste veckan. Emil Jensen och Glesbygd'n. Och så har jag läst Bob Hansson och förundrats över hur han kan skriva. Såna texter och sån musik får mig att vilja engagera mig och ha nåt viktigt att säga. Igår såg jag Milk (som var en fantastiskt bra film) och ville engagera mig ännu mer. Jag tror att jag är väldigt uttråkad. Av det mesta liksom. Men då kan man dansa runt till schlager ett tag och inte tänka så mycket.
Fast nu vill jag engagera mig och göra saker och ha saker att säga igen. Ojoj.

I have nothing against you people, but I don't like what I've become

En sak slog mig under allt funderande nu på lovet. Att nä, det här är inte jag. Eller kanske att det är jag men att jag inte gillar den jag har blivit. Därav dagens rubrik. Fast jag kan inte skylla det på nån annan. Det blir bara så tydligt när jag umgås med människor som gör att jag är den jag vill vara, och så märker jag att oj, såhär är jag ju inte annars, vad dumt. Och det är inte bra på nåt sätt. Det är nog inte ens medvetet, man beter sig olika beroende på vem man umgås med för stunden helt enkelt, men ibland beter jag mig på ett sätt som jag inte vill bete mig, men jag kommer inte på förrän efteråt att det där var inte likt mig, eller sådär skulle jag inte ha gjort för två år sen. Kanske handlar det också om hur man mår i allmänt. Perioder när jag mår väldigt bra och är liksom nöjd med tillvaron, då blir jag också en person som jag vill vara för när man mår bra så blir alltalltallt så mycket enklare.
Det här är ganska stora funderingar tycker jag. För mig. Jag borde göra något åt det. Helt enkelt försöka vara utan att bestämma mig för hur jag ska vara. Jag har både blivit bättre och sämre på det senaste åren.
Jag läser Bob Hansson och lyssnar på höstmusik, inte konstigt att sånt här funderas över då.
Bytt projektarbete har jag gjort också. Det känns bra. Jag måste bara bestämma exakt vad jag ska fokusera på..
Nu behöver jag te.

snor

Uääh, jag nyser och snörvlar och hostar och har mig. Jag skyller på både Stockholms - och Västeråssällskap, since det var förkylt hos en del där (jag nämner inga namn, ni vet vilka ni är, säger jag bara).
Det har varit helg i alla fall. I fredags var det chill och sånt hemma hos Jonas, det var trevlans! Igår gick jag och Hanna busellergodis-runda med lillebror ("Men jag tänker inte gå själv! Men jag tänker gå! Men jag tänker inte gå själv! Emma och Hanna får följa med!"), han var en väldigt artig riddare och sa "tack så mycket" varje gång han fick godis av nån granne, det var fint tycker jag (alltså, han var utklädd till en riddare. Liksom). På kvällen var vi på minnesgudstjänst, det var fint, innan vi åkte till farmor och farfar och intog middag.
Och idag har jag träffat Idis och fikat på Rutiga Duken. Väldigt trevligt café det, och fika med en väldigt trevlig tjej. Vi hann gå igenom en massa samtalsämnen, bland annat Anna Anka, svinis, Kines-Andreas, PA-arbete, hur-ska-man-vara-är-man-sig-själv-hur-ska-man-veta-om-man-är-sig-själv och sånt. Effektivt. Trevlans!
Nu borde jag försöka sova bort min förkylning. Men.. näh. Snart kanske.
Det här lovet har bara gått och egentligen har jag ju gjort en hel del. Och funderat en hel del. Som vanligt då.

Som vanligt då.