this is the story of us all

Alltså, ni vet den där reklamen när det är en tant som är ute och går med sin hund och så går hon fram till en gubbe som ser ut som en sjökapten och så är det fin musik och allt? Och så köper hon en tidning. Situation tror jag att det är. Fatta hur besviken jag blev första gången jag såg den reklamen, jag trodde att det skulle vara typ "Det är aldrig försent", att hitta kärleken alltså, eller nåt sånt. Och så är det en tidning. Jaja.
Idag åkte jag till Amanda! Vi praaatade, jag blev klippt, vi köpte glass, pallade hallon och solade trots molnen, chillarns var det! Det kom upp lite framtidsprat igen och så fort det kommer på tal får jag lite smått panik. Men jag behöver ju inte bestämma mig riktigt än, har ju minst ett halvår på mig (ehee).
Imorrn åker vi till Rättvik och lillasyster som konfirmeras, sen blir det nog Västerås för mig ett tag, och kanske lite Stockholm. Kommer hem igen typ nästa torsdag, eller nåt. Om cirkus en vecka alltså. Men jag blir glader om ni hör av er lite!

Fick av nån anledning den där "Som en boll kommer jag tillbaks till dig"-låten på hjärnan idag och tänkte på när den sist blev sjungen för mig, och det var lite småjobbigt, men samtidigt.. Borde inte jag vara glad, egentligen? Jag fick fyra månader med en av de finaste människor jag träffat, jag fick intelligenta samtalsämnen (bland annat om hur duktiga vi var och om saker som ramlade ner..), jag fick vara vansinnigt omogen, jag fick vara mogen också, jag fick må oerhört bra. Så jo, jag borde nog vara glad. Och det är jag nog, på ett sätt. Och kommer nog bli mer, så småningom.