höstpromenix

Idag gick jag ut och tog en höstpromenad för det var soligt och helt klarblått på himlen och alldeles lagom kallt. Och så började jag tänka på saker som jag inte har tänkt på på väldigt länge men nu när jag började tänka på det så blev jag arg och ledsen och det gör ju tyvärr ofta att man börjar tänka ännu mer på det man tänker på eftersom dåliga saker har den irriterande vanan att haka sig fast. Och varför är det så att dåliga minnen framkallar dåliga känslor medan bra minnen i och för sig framkallar bra känslor men det känns liksom inte lika starkt?
Det är dåligt. Dåligt är vad det är.
Något som är bra är att Agnes kommer hit på fredag! Hihi!