lost along the way

Okej, kul att min dator har bestämt sig för att inte göra riktigt som jag vill, den tycker tydligen att det är ASKALAS att vara ASSEG när jag lägger in skivor på datorn (ja, jag håller fortfarande på med det. Tredje dagen jag sysslar med det och jag är inte klar än). I söndags och igår eftermiddag gick det asfort och jag blev askalasglad och tänkte att det här kommer kanske inte ta så lång tid ändå. Sen igårkväll blev den skiiiiiitseeeeeeeg så nu tar det typ ett år att lägga in en skiva på typ tolv låtar. Hurra. Men det är väl värt det sen när jag har all musik på ipoden.

Annars då. Jag vet inte riktigt vad det har varit med mig senaste veckorna. Jag har haft sjuka humörsvängningar, pladdrar oavbrutet ena minuten och är assur och off minuten efter. Idag har jag mest pladdrat. Jag gillade att vi skulle skriva en kärlekshistoria på franskan och vi skrev en dialog som blev ett triangeldrama som blev ett svartsjukedrama mellan fyra personer som blev nåt alldeles galet. MVG, oja!
På engelskan började vi med engelska-KuHi (är det KuI eller KuHi?) uppgiften, jag hamnade med Jonas, Karin och Carolin, en bra grupp, så det blir nog fint.
Och så var det teater nu på kvällen, och äntligen känns det som att vi börjar komma nånvart! Den är lite kort, men annars känns det som att det faktiskt börjar ordna till sig nu.
Nu ska jag fortsätta kämpa med musik och dator och ipod. Tjarååå