Idag har det varit kallt och jag har börjat använda vinterjacka och vi har eldat och jag har, tro det eller ej, börjat sticka på en halsduk och det är snö ute och just nu känns det mesta liksom helt okej. Plus att jag var bäst på idrotten idag och klättrade högst upp på den högsta klätterväggen! Men har man bra folk som står och skriker "Ja, och så vänster nu, foten till vänster, DÄR, nästan uppe, det går braaaa!!" så blir det som lite lättare (vad klyschig jag är, men ibland tycker jag så väldigt mycket om min klass).
Läget känns okej just nu. Dels för att jag har hittat nånting trevligt att tänka på, och för att läget helt enkelt är okej. Det känns som att läget är okej för dom flesta just nu. Folk bara flyter på och är avslappnade. Känns det som. Helt okej.
Som Emil Jensen sjunger (nej, jag får inte nog av hans musik just nu), det blir vår igen, sen blir det höst igen, sen blir det vår igen. Fast man tror inte det. I augusti trodde jag inte att jag nånsin skulle ta mig upp igen. Men det gjorde jag visst (klyschorna haglar, jag vet. Stavas det sådär förresten?)
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment