Tingsek, han kan han. För det går inte att säga det på nåt annat sätt. Mind on hold, och jag kan knappt tänka klart. Inte kan jag göra något åt det heller, eftersom jag inte vet vad det är jag ska göra något åt. Det funkarrr inteeee, och jag orkarrrr inteeee.
Igår fick jag träffa Viktor. Det var fint och efterlängtat. Puss.
Jag har inget att säga egentligen. Det finns inte så mycket att säga när man inte kan tänka riktigt. Eller så är det kanske att jag tänker samma hela tiden, och då får inget annat plats. Hur som helt så är det tärt.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment